Eftersom Terese inte är mitt första namn utan mitt sista förnamn så har det uppstått en del förvirringar. Hittills har jag lyckats övertala folk att jag verkligen heter Terese, tills jag började på B&Q.
Nu heter jag Petra, som är mitt första förnamn. Jag har en namnlapp som det står "Petra / Customer Advisor at B&Q" på och när de vill mig nånting så ropar de på Petra i högtalarna. Men jag börjar faktiskt vänja mig vid det. Vissa kallar mig dock Tessi fortfarande och vissa kallar mig Terese, men pekar sen oftas på min namnskylt och säger Petra, som tydlien uttalas "pett-raa", inte "peet-ra".
Lite frustrerande, eller? Kram Kim
SvaraRaderaJa, lite, eftersom jag inte känner mig som en Petra. :) Jag känner mig mer som en Terese...
SvaraRaderaMen på samma gång så känns det lite tryggt på något vis, att det inte är mitt riktiga namn som kunderna hälsar mig med... för jag har fortfarande inte vant mig vid att helt främmande människor tilltalar mig vid förnamn utan att vi ens har presenterats. Många kunder hälsar mig med "Hello Petra!" och det känns... lite utsatt, lite som att ens själ fastnat i ens namn och varje gång någon använder det i onödan så tar de en del av ens själ. Så på det viset känns det tryggt att det inte är "mitt" namn som står på namnlappen. Lite som att vara med i en teater och spela en karaktär som heter Petra. Det låter lite underligt, men det är så det känns, så jag är rätt nöjd med att de kallar mig Petra :)