onsdag 24 mars 2010

Lucid dreaming

betyder att man är medveten om att man drömmer medan man drömmer.
Orsaken att jag skriver om det här nu är att jag vill börja ha lucid dreams.
Jag minns första gången jag "vaknade" mitt i en dröm, då hade jag sett på Star Trek Voyager, där Chakotay visste att varje gång han såg månen så var han inte vaken. I min dröm gjorde jag lika dant, jag bestämde mig för att när jag ser månen så vet jag att jag är i en dröm.
Jag drömde att jag var jagad av en hund eller en björn (vilket jag brukade vara jätte ofta förut) och jag sprang på en asfaltväg på natten. Jag var jätte rädd, och hade massor med fjärilar i magen som jag alltid brukade ha. Det var ganska ljust ute, för månen var uppe, och plötsligt fanns min kusin där också på vägen. Jag stannade för att varna henne om björnen som kom gallopperande emot oss och plötsligt lade jag märke till månen också. Jag insåg att jag drömde och sa helt allvarligt åt björnen och min kusin att "vänta!", sen vände jag mig om och med ryggen åt björnen och min kusin tvingade jag upp mina ögon med fingrarna. Och vaknade, men först efter att ha konstaterat att jag måste se helt löjlig ut. Och döm om min förvåning när jag satte mig upp i sängen och insåg att jag hade väckt mig själv från en mardröm innan det hemska hade börjat hända!

På senare tid har jag börjat ställa väckarklockan på en timme tidigare än vad jag borde kliva upp, bara för att när den ringer vrida fram den en timme och fortsätta sova. Det är under de här timmarna som jag haft de flesta av mina mest detaljerade drömmar, och det är inte förräns nu som jag har fått reda på att det är en bra teknik till att börja drömma medvetet.
Så jag tänker fortsätta med det... (annars är det en bra metod för dem som trycker för många gånger på snooze ;) )

2 kommentarer:

  1. Mycket intressant inlägg Terese. NÄr jag var ung gick jag inte upp förrän jag mindes vad jag hade drömt. Därför kommer jag alltid ihåg mina drömmar numera. Både på gott och ont!
    Kramisar Kim

    SvaraRadera
  2. Mmmm... det är intressant med drömmar. Ibland känns det så verkliga och på riktigt, och sen vaknar man...

    Får mig att tänka på uppsatserna mina kompisar (och jag ibland också) skrev i grundskolan; när ideerna tog slut eller man hade skrivit in sig i en återvändsgränd och inte visste hur man skulle ta sig ut, då skrev man bara "Och sen vaknade hon/jag/han och insåg att allt hade varit en dröm."
    Mina historier brukade ofta sluta ledsamt (för jag kom på att modersmålsläraren gav högre vitsord om något ledsamt hände)
    Och nuförtiden så skriver jag mer ledsna historier än glada, jag vet inte varför.. jag är ju inte direkt ledsen :)
    Kanske för att starka känslor fångar läsaren?
    Mitt mål är att kunna skriva så att den som läser inte kan låta bli att skratta högt, eller storböla..

    Kram

    SvaraRadera