Cardboardboxbaby

doing what cardboardboxbabies do best...

Badanka

Det har vi inte, men bada gillar vi att göra ändå. Även om Z har varit rastlös hela dagen, så blir han ko-lugn, nästan ett zen-liknande tillstånd, i badkaret. Med en massa djupa suckar. Det enda han gör är ligger där och blinkar. Ibland sparkar han till med fötterna för att testa vad som händer (vattnet skvättar och han glider med baken, en stunds överraskning, sen är allt bra igen).
Har tagit bilder med telefonen, men tydligen så kommer inte Alex the MacBook Pro överens med Samsung S3 så bilder får vänta.
Jag har också börjat rita människor igen, efter att en gammal dam på sjukhuset bad mig försöka sälja mina ritningar så jag skulle få pengar till lillpojken - det är ju så kärva tider just nu. Jag funderar fortfarande på det. Det mesta jag ritar är nämligen bara klotter...

Annars mår vi helt prima. Z ser ut som om han varit i slagsmål med en katt (nå, inte riktigt). Jag klippte tydligen inte hans naglar tillräckligt bra, dessutom så växer de som bambu. Besökte jobbet förra onsdagen. Det var ett kärt återseende, men de hade svårt att bestämma sig för vem Z liknar på, mig eller A.

Doctorsbesök och Narnia

Rutinmässigt sådant så no need for panic. Bebis växer så det knakar: 5,45 kilo. Höjden/längden mäter de bara här om det är oroliga för barnets tillväxt, så jag har ingen aning om hur lång Z är. Allt annat är okej också. Doktorns kalla stetoskop och allt dragandes och klämmandes gillade Z inte, så slutet av besöket bestod av öronsplittrande illvrål (eller gallskrik, vilket som... tinnitusframmkallande i vilket fall som helst.)

Jag läser just nu Narnia serien igen. Senast jag läste den gick jag i grundskolan. De som inte ännu har läst The Magician's Nephew kan sluta läsa här om de vill. Den första boken, The Magician's Nephew, är som en smått omskriven skapelseberättelse från bibeln. Det finns till och med en trädgård, och ett äppelträd vars äpplen ger långt eller odödligt liv, och Digory ska hämta ett sånt äppel, men inte äta det. Så klart finns häxan där och försöker fresta honom att ta en tugga, precis som ormen i paradiset lockade Eva att ta en tugga. Men till skillnad från Eva så motstår Digory frestelsen, och blir belönad efteråt.
I den här boken får vi se när (och hur) Narnia skapades, och hur det kommer sig att det är en garderob som tar Lucy och hennes syskon till Narnia. Andra boken, The Lion, the Witch and the Wardrobe är nog den mest kända av alla Narniaböcker just nu. Främst pga filmen misstänker jag.

Bubblor

Förra veckan lärde vi oss att producera bubblor = dregel, idag har vi lärt oss att göra pruttljud ( nästan precis som mamma) med munnen. Och jag har upptäckt att pruttljud kombinerat med smaskande betyder oftast att baby Z är hungrig.

Prata gör vi också, väldigt mycket, även om ingen vill lyssna eller svarar... även om ingen är i närheten... Sen ler vi stort när någon dyker upp för att lyssna. :D

Bild

Bilden togs 18/8/12. Just nu har vi mjölkskorv och alltså inte bildfagra... ;)

Vi pratar högt

Högt, och banne den som inte lyssnar eller svarar, då övergår vi till sirenstyrka (nej, vi skriker inte, annat än i yttersta nödfall, dvs när vi är vrålhungriga)
Vi gillar speciellt att prata högt på morgonen, helst innan åtta, så mamma måste evakuera sovrummet med oss så att pappa får sova lite (ingen vits med två sömnlösa föräldrar) Detta är nu orsaken till att mamma är på nätet igen och jag ligger och sover bredvid henne Titanic-style (dvs med armarna ut åt sidorna)

Bilden är från vår semesterresa till Hastings Caravan park, första gången baby är utanför London, och jag tror han gillar att resa. På bilden är han lite över en månad gammal, men han har snart växt ut 0-3 månaders kläderna (på längden, inte på bredden).

Som världens överraskning

kom jag den 27 juli klockan 03:26 (engelsk tid) och vägde 3,28 kg.

Jag håller just på att vänja mig vid att vara utanför mammas mage istället för innanför, där det ju var så varmt och mysigt.
Jag försöker slå rekord i längdpissning, senast lyckades jag träffa barnmorskan (bullseye! Fast det var nog lite obehagligt att ligga på en pissblöt våg, så det gillade jag INTE). Nästa gång planerar jag på att sikta på väggen bakom skötbordet (om inte mamma hinner stoppa mig - hon gjorde det första gången, men jag ger mig inte!) borde vara tillräckligt jobbigt att torka upp därifrån... Skarpt skjuter jag så det vibrerar om knutarna, speciellt då pappa ska byta, för han tycker det är så äckligt.
Men mest gillar jag att sova. Nära mamma, nära pappa, på den blåa kudden - en av mina favoritplatser (förutom mammas mage förstås) där brukar jag nämligen få mat också, fast ibland är det obekvämt och då går det bra utan kudde också.
Ibland blir mina tår kalla, då brukar mamma låta mig sparka på hennes mage, för att värma tårna. Det är kul, för nu har jag sparkat på precis samma ställe både från utsidan och insidan.

Mamma är snäll. Jag brukar ligga och titta upp på henne när jag ligger på hennes mage. Hon har en massa underliga ljud för sig (jag tror allvarligt talat hon är knäpp) och ibland fattar hon noll. Hon byter blöja när jag är hungrig och matar mig när jag vill ha en ren blöja. Det enda hon förstår är när jag är kall, för då värmer hon mig, eller när jag är för varm, då blåser hon på mig så jag får det svalt och skönt.

Favoritplats: På blåa kudden i soffan bredvid mamma.
Favoritställning: som en groda
Favorituttryck: "Käääh." alternativt "Kieeh."
Favoritmat: mammas såklart!
Favoritsysselsättning: Sova

Sova och äta - det är livet det!