Doctorsbesök och Narnia

Rutinmässigt sådant så no need for panic. Bebis växer så det knakar: 5,45 kilo. Höjden/längden mäter de bara här om det är oroliga för barnets tillväxt, så jag har ingen aning om hur lång Z är. Allt annat är okej också. Doktorns kalla stetoskop och allt dragandes och klämmandes gillade Z inte, så slutet av besöket bestod av öronsplittrande illvrål (eller gallskrik, vilket som... tinnitusframmkallande i vilket fall som helst.)

Jag läser just nu Narnia serien igen. Senast jag läste den gick jag i grundskolan. De som inte ännu har läst The Magician's Nephew kan sluta läsa här om de vill. Den första boken, The Magician's Nephew, är som en smått omskriven skapelseberättelse från bibeln. Det finns till och med en trädgård, och ett äppelträd vars äpplen ger långt eller odödligt liv, och Digory ska hämta ett sånt äppel, men inte äta det. Så klart finns häxan där och försöker fresta honom att ta en tugga, precis som ormen i paradiset lockade Eva att ta en tugga. Men till skillnad från Eva så motstår Digory frestelsen, och blir belönad efteråt.
I den här boken får vi se när (och hur) Narnia skapades, och hur det kommer sig att det är en garderob som tar Lucy och hennes syskon till Narnia. Andra boken, The Lion, the Witch and the Wardrobe är nog den mest kända av alla Narniaböcker just nu. Främst pga filmen misstänker jag.

Bubblor

Förra veckan lärde vi oss att producera bubblor = dregel, idag har vi lärt oss att göra pruttljud ( nästan precis som mamma) med munnen. Och jag har upptäckt att pruttljud kombinerat med smaskande betyder oftast att baby Z är hungrig.

Prata gör vi också, väldigt mycket, även om ingen vill lyssna eller svarar... även om ingen är i närheten... Sen ler vi stort när någon dyker upp för att lyssna. :D

Bild

Bilden togs 18/8/12. Just nu har vi mjölkskorv och alltså inte bildfagra... ;)

Vi pratar högt

Högt, och banne den som inte lyssnar eller svarar, då övergår vi till sirenstyrka (nej, vi skriker inte, annat än i yttersta nödfall, dvs när vi är vrålhungriga)
Vi gillar speciellt att prata högt på morgonen, helst innan åtta, så mamma måste evakuera sovrummet med oss så att pappa får sova lite (ingen vits med två sömnlösa föräldrar) Detta är nu orsaken till att mamma är på nätet igen och jag ligger och sover bredvid henne Titanic-style (dvs med armarna ut åt sidorna)

Bilden är från vår semesterresa till Hastings Caravan park, första gången baby är utanför London, och jag tror han gillar att resa. På bilden är han lite över en månad gammal, men han har snart växt ut 0-3 månaders kläderna (på längden, inte på bredden).

Som världens överraskning

kom jag den 27 juli klockan 03:26 (engelsk tid) och vägde 3,28 kg.

Jag håller just på att vänja mig vid att vara utanför mammas mage istället för innanför, där det ju var så varmt och mysigt.
Jag försöker slå rekord i längdpissning, senast lyckades jag träffa barnmorskan (bullseye! Fast det var nog lite obehagligt att ligga på en pissblöt våg, så det gillade jag INTE). Nästa gång planerar jag på att sikta på väggen bakom skötbordet (om inte mamma hinner stoppa mig - hon gjorde det första gången, men jag ger mig inte!) borde vara tillräckligt jobbigt att torka upp därifrån... Skarpt skjuter jag så det vibrerar om knutarna, speciellt då pappa ska byta, för han tycker det är så äckligt.
Men mest gillar jag att sova. Nära mamma, nära pappa, på den blåa kudden - en av mina favoritplatser (förutom mammas mage förstås) där brukar jag nämligen få mat också, fast ibland är det obekvämt och då går det bra utan kudde också.
Ibland blir mina tår kalla, då brukar mamma låta mig sparka på hennes mage, för att värma tårna. Det är kul, för nu har jag sparkat på precis samma ställe både från utsidan och insidan.

Mamma är snäll. Jag brukar ligga och titta upp på henne när jag ligger på hennes mage. Hon har en massa underliga ljud för sig (jag tror allvarligt talat hon är knäpp) och ibland fattar hon noll. Hon byter blöja när jag är hungrig och matar mig när jag vill ha en ren blöja. Det enda hon förstår är när jag är kall, för då värmer hon mig, eller när jag är för varm, då blåser hon på mig så jag får det svalt och skönt.

Favoritplats: På blåa kudden i soffan bredvid mamma.
Favoritställning: som en groda
Favorituttryck: "Käääh." alternativt "Kieeh."
Favoritmat: mammas såklart!
Favoritsysselsättning: Sova

Sova och äta - det är livet det!

Uppdatering

Tja, finns väl inte så mycket att säga just nu. Livet rullar på, ibland tråkigt, ibland roligt, ibland snabbt ibland långsamt. Är på "semester" nu. Känns inte som det. Det regnar utanför fönstret. Funderar på att skriva färdigt åtminstone en bok i år. För att vara lite galnare så funderar jag ifall jag skulle klara av det på en vecka... eller innan veckan är slut.
Det här handlar alltså inte om att hitta på en helt ny bok från början. Det handlar mera om att skriva ut en redan planerad bok. Lite som att rita med nummer. Bara att dra ett rakt sträck till nästa nummer.
Sen skulle man ju då bara behöva sätta sig ner och verkligen dra de där jäkla sträcken. Det är det som är det jobbigaste just nu. Ingen ork, ingen vilja, ingen lust... vänta lite... lust har jag, det är bara orken och sparken i baken som saknas.

Hittade en tävling där man kan vinna två böcker (jag gillar tävlingar där man kan vinna böcker) här: http://vadvilljagtjuva.blogspot.co.uk/2012/07/sommartavling.html
Så såklart måste jag skriva ett inlägg, länka till bloggen och hoppas på vinst. :) Speciellt skulle jag vilja få mina vantar på De La Mottes Geim. Har hört en massa om den boken och tycker den verkar intressant.

Februari uppdatering

Skriver som en galning.
Jobbar som en galning.
Fryser om tårna.
Skriver mera på engelska på http://tereseh.wordpress.com.
Kollar här mera sällan, men tänker hålla kvar denna blogg. Vill hålla separat det jag skriver på svenska och det jag skriver på engelska.
Om någon frågar hur jag mår så är livet helt härligt! :) Jag vill fortfarande tillbaka till Finland, och jag har äääääntligen fått tillbaka mitt pass från UKBA. Det ultimata skulle vara ett hus i England och ett hus i Finland och pengar till ett privatflyg så jag kan flyga fram och tillbaka hursomhelst, när jag vill.
Eftersom det kommer att ta ett tag innan det händer så är jag nu i ett sorts limbo. Jag har det bra på jobbet, och skulle inte orka bryta upp och söka nytt i Finland. Fast jag vill bo i Finland. Och här. Tankarna slår bara mer och mer knut på sig ju mer jag försöker komma på en lösning till denna situation, som ter sig olösbar (just nu alltså). Men jag ser ganska positivt på framtiden.

Nu ska jag gå och dra ett par sockor över mina frusna tår och äta nånting.